från ett fönster.




Edith Piaf – La Vie En Rose




rat.

 

 

jaja. jagvet. webbkamerafoton och allt det där. sista rå. på ett tag.

 

jag har färgat håret. typ råttfärgat. sandré som folk säger. om de saknar självdistans. ingen har sagt att det är snyggt. eller jo, cicci sa väl det. men hon måste ju säga det eftersom vi skulle åka bil tillsammans i typ en timme och det skulle bli konstig stämning om hon inte sa nåt. men ingen annan. de bara konstaterar "du har färgat håret" jag svarar ja och sen börjar de prata om någonting annat.

men jag gillar det. färgen alltså. att det är allt lite grått liksom. gillar inte alls färgat-färgat hår omnifattar.

anledningen till att jag sitter här och försvarar kulören mitt hår har antagit är för att jag är dödsjuk. min kära redibyx-far är här och målar och jag är inklämd i ett hörn i min säng. samtidigt väntar jag på tvätten.

roligt å roligt.



allt är bättre än vila.



idag var vi ute på djurgårn med björns gamla volvo. den är till salu om ni är intresserade.

jag är fortfarande ett festivaloffer trots att jag varken tältade i monsunregn eller blev alkoholförgiftad. halsmandlarna har fått ta hårda smällar och idag fick jag en tablett av min kollega max. här får du, sa han vänligt. efter att jag stoppat den i munnen säger han att han inte vågat prova själv eftersom den inte riktigt var laglig i sverige. åhå spännande hinner jag tänka innan munnen domnar bort helt och hållet. tandkött tunga hals. pratar lite och åstadkommer endast ett sludder. imorgon ska jag få polsk dundermedicin av min shif. inte heller den laglig i sverige. det är liksom lite bättre än att sjukskriva sig.

philadelphiamacka och rolling stones på hornsgatan förutom allt det där.



Tom Waits – I Hope That I Don't Fall In Love With You





och ömmande halsmandlar (hatord).



tillbaka på södermalm. magen full av nybakade kanelbullar och fler festivalminnen i bagaget. jag och cicci har varit typiska oss. det har regnat utan att det har gjort något. majoriteten av mina vänner i skogen kan spela gitarr. majoriteten av mina vänner har skägg och långt hår och kan sjunga, iallafall lite. det har varit gitarrstinna förfester och LP-spelande efterfester. jivedans och källaröl.  fred åkerström och cornelis i ljudande allsånger. uppdatering av gamla vänner. stinavägen och festivalkäk. skogiga promenader hattar & fuktiga kläder och hallon i mängder. grega. andreas grega.



Maurice Williams & The Zodiacs – Stay

komigenråfannyschultz.




Å. varför kan jag inte lita på att jag är ung och okrossbar längre för. varför repar jag mig inte efter gårdagen. fyra sojakorvar med majonäs. ciderhusreglerna och sängmys med C. choklad och långpromenad. hemma hos axel är det alltid festlig stämning och efter ett väldigt trevligt festivalbesök spelade vi vinylskivor och drack öl där ända till klockan fem. sen somnade jag jättegott och vaknade mycket förvirrad klockan elva imorse då det var dags för jakt. ciccis cowboyhatt hade gått förlorad. den återfanns inte för övrigt. på axels tomt fanns det hallon i mängder och de tog jag och cicci del av innan vi begav oss tillbaka till bråtenskogarna. till fots.

ikväll blir det sporadiska påhälsningar i diverse karlskogahem.


jag kör bil ikväll jag. trött på alkohol lite. oskar linnros var bra. och snygg. förresten. ola salo och jeppsson också.




tåga.

 

placerad på tåget. till de värmländska skogarna. festivalfolket och öltälten. livemusiken och lervällingen. mamma  pappa rocky och mitt lilla röda hus med vita knutar på stinavägen. nu kastar jag i mig ahlgrens bilar och lokavatten och jag har sovit lite på hon bredvid fast inte med flit såklart.

 

 

Yann Tiersen – Point Zéro

 



hej pip.



i en vecka framåt är jag jobbfri. idag flyr jag till skogs. jag är långsam och oplanerad. jag har varken packat eller bokat biljett. jag måste plocka in trädet med de små lila blommorna från balkongen vattna det och ställa det i vardagsrummet, men ställ det på en tidning så att det inte blir vatten på golvet! löd mammas sms igårkväll. alldeles nyss stod jag som en jävla zombie och stirrade in i kylskåpet. äpple. sylt. sill. ost. ketchup. mjölk. fyfan. men iallafall, veckan kommer förmodligen att bli awesome. och vilken bra kväll det var igår förövrigt.




en timme för tidig.




morgon på lundagatan. två potatisar och två koppar kaffe. i sängen. med svenskan. det finns en anledning att jag lyssnar på svensk reggae klockan åtta en måndagmorgon och den anledningen heter mattias som jobbar vid min sida på sture. han sa att detta skulle hända. det gjorde han faktiskt.

Kultiration – En Timme Kvar Att Leva




mene tja.



i en klibbig lägenhet på södermalm ligger jag i horisontalt läge och käkar nudlar och glass. det är frissig luft och en lukt av blöta paltor blandat med tvättmedel trängs med nykokt kaffe- och shampodoft i mitt smått kaotiska, väldigt tjugoåriga hem.

stockholmsnätterna har tagits till vara på och dagtiden spenderas i en ac-sval sturegalleria. alternativt en inte lika ac-sval norrlandsgata. jag är mätt och belåten och jag och min syster har jäst och shoppat och kollat på film och ätit bröd. fruktansvärt onödigt mycket bröd.

häromkvällen spenderade jag i en park på en picknick-filt med godis och rövin och två tatuerade bakåtslickade vänner. kent spelade på långholmen och bringade livesoundtrack och nostalgi. även om en av oss trodde att det var uno svenningsson som skrivit som dom andra. det var en fin kväll som faktiskt aldrig slutade utan varade ända till arla morgonstund.


Scott Matthew – Ornament



snabbvisit i hässelby.



mene jaha. världens snabbaste fredag. idag har jag och C varit på tunnelbaneroadtripp. till hässelby strand. det var långt dit så vi fick öppna chipspåsen på vägen. som nödproviant. det skulle grillas. men varken jag eller cicci är särskilt snabba i vändningarna har vi ännu en gång fått konstaterat för oss. våra majskolvar förblev i vakuumförpackningen. jag kompenserade aldrig mattias för diverse visakort som i ett ultimat misstag gled ur mina händer och utan en ljud slank mellan golvspringorna och vidare ner i vattnet. hej samvetet liksom.

jag har jobbat. och inte sovit. mina ögon är röda och jag är onormalt piggtrött. nivet känslan. den är liksom hyper. kaffekänsla. typiskt att det är fredag och jag är seg. vardagar är min grej tror jag bestämt.

bilderna är bara random gamla. kameran ligger i lä.

Antony & The Johnsons – Her Eyes Are Underneath The Ground






bortsmält.


anna hade styrt ihop ett gigantiskt parkhäng i humlan i fredags. där fanns vackra filtar att sitta på och chokladkräm att doppa jordgubbar i. rosévin och kubb.

ikväll dracks det tjeckisk öl. hamnade framför ett jävla fint band. de spelade folkigt. lite country och lite populärmusik. i en skön mix. fantastiskt.

mamma är här. hon göder mig. det behövs kanske inte men det känns fint. att äta många olika saker liksom. annars snöar jag ofta in och kör på en grej tills jag får skörbjugg. sen byter jag.

mycket jobb. mycket park. mycket musik. mycket picknick. mycket vin. mycket bad. svinlite lägenhets/data/internethäng.

det är ju liksom en rätt så självklar icke-ekvation.

Olle Adolphson – Trubbel




04:53



mene jaha. vad händer här då tänker jag. jag har pasta och skaldjur som energikälla. samt en gnutta rosévin då. (pappa, oroa sig inte. jag är ingen alkis). det känns fint. jag och C har badat idag. plaskat som barn. det var ju första doppet liksom. ätit digestivechoklad och vindruvor. lyssnat på oldschoolmusik och reflekterat över livet. hamnade i Gubbrummet och drack vatten och filosoferade vidare över svåra karlar i skägg. hemma väntade en lite för varm syster med subwaymackor, hallelujah.

imorgon åker jag och torgil till örebro och jobbar, sepåfan. nästan mina hoods med andra ord.


såatte.




efter en i övrigt ganska slitig dag tvingade jag med mig frank, som jag misstänker var mer sugen på att kolla sammandrabbningen tyskland-spanien, än att hänga med mig i typ londonviadukten, på leibovitzutställningen som fotografiska har nu. hon är bra den där annie. och bilden överst är en av mina favoriter. patti smith med barn. bra skit.

nu är jag i full färd med att skaffa en tillfällig lur innan jag kryper till korset, faller för grupptrycket, slussar in mig själv i samhället och införskaffar en Iphone.

Radio Moscow – Frustrating Sound


error.



mamma! pappa! jobbet!

min telefon är paj vilket gör mig fullkomligt handikappad och nästan okontaktbar. mejl och facebook och sådant är det som gäller ett litet tag. pappa, snodde du med dig nokian till skogen eller?

[email protected]


naamsaying.

ibland dricker man vin. ibland läser man en bok på balkongen med en kopp kaffe onödigt nära till hands. ibland ligger man på en filt  i skinnarviksparken och agerar klubbad säl-liknande varelse. ibland tvättar man fjorton kilo kläder och facebookar i pauserna. anifattar.

Madrugada – Vocal


tak-grill.


foto: simon persson




foto: ida bobbo ragnarsson

i lördags grillade vi på ett tak i zinken. ida och hennes rob bjöd in till fest. tack för det! det var en väldigt fin lördag.


The Tallest Man On Earth – Into The Stream


hej tyska.



jag har börjat tänka på tyska ibland. men eftersom jag inte ligger inne med någon vassare kunskap än den fru oldenburg petade i oss i grundskolan så misstänker jag att det mesta jag tänker på tyska är fel. typ bitte rauss! tänker jag ibland. eller aber auschwitz och såna saker. så tänker jag att jag har en konversation eller att jag säger dessa saker väldigt högt och nästan spottar lite, för det gör väl tyskar när de pratar ändå tänker jag och inser att jag lever i en liten bubbla av fördomar.

igår grillade vi vid mälaren och missade sista tunnelbanan och såna saker. nu äter jag varma bär och gröt (hatord) och är trött men ska jobba.




liksom.


chillingmood i ett bagage på en saab snett parkerad på kalkstenad plats i dalarnas allra djupaste blandskog.



Eskju Divine – Grace


sejmon.



simon är hos mig. han kom igår och det är skitroligt. han sover nu. jag väntar med spänning på att han ska vakna. jag har låtit lite för högt. prasslat med chipspåsar och öppnat balkongdörren. skramlade lite med nycklarna förut också. spolade lite för länge i kranen och såna grejer. det enda som sker är en liten sur kroppsvändning och en irriterad grymtning. varken mer eller mindre. pah.


Edward Sharpe & The Magnetic Zeros – Om Nashi Me



rättvik, dalhalla, arcade fire part two.


 


roadtripp med tigerbilen rakt ut i ingemansland. skog och sjöar och natur för vacker för att fångas på foto. hög musik och tomma vägar. rättvik fanns nästan inte på kartan och jag och C är en mycket fin duo även i förare/kartläsar-duo. en konsert som vi klassade som det bästa vi sett. parkeringshäng och bilsoveri.


Arcade Fire - Intervention




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0