jag har lunch. kollar aftonbladet. chillar lite. lyckades precis äta en hel måltid full i tomatsås utan att spilla ens en gnutta på min vita tröja. high five på den. Lillanygatan-bloggen blev bra va? jag tror det, jag.



ni känner säkert igen honom. killen på bilden ovan. det är en av mina beztisar simon. jag skrattade mycket när jag såg den här bilden. bara för att jag känner simon. jag vet hur han funkar kan man säga. och jag har en känsla av att han var sjukt uttråkad en dag och kom på denna idé. han spenderade förmodligen flera timmar på detta lilla projekt, eftersom han är lite av en pedant när det kommer till bilder och dylikt. efter ett bra tag framför photoshop börjar han känna att det värker lite i nacken kollar han på klockan. mycket riktigt. flera timmar har passerat. då får han dåligt samvete. skäms lite liksom, att han har spenderat så många timmar på bilder som föreställer honom själv. så han tar en promenad. kanske ringer till någon att dricka kaffe med. men ingen svarar, för det är ju mitt i natten för guds skull. han känner plötsligt panik! så han sätter sig på sin träningsmaskin i tjugo minuter. pustar ut. och samvetet lättar ett uns.





Harry Belafonte – Angelina