sitter på vardagsrumsgolvet. ser mig omkring. bredvid mig står en fåtölj. orange solblekt och med höga ben. fick den av farbror svante. han är snickrar. gör trummor och har en massa kameror och jeansjacka. pratar som en söderkis och har en lägenhet på åsögatan som han sällan är belägen i. mitt hem är ett litet helvete. blommorna dör inte för varenda en är placerad på den numera regndränkta balkongen. min enda kontakt med omvärlden är numera vår allas älskade ansiktsbok. det är lördag och jag dricker inte vin. jag svirar inte med några sköningar på staden. jag pratar inte en massa trams med randoms men är inte heller i mina sinnes fulla bruk.

ikväll ska jag nog läsa min bok. lyssna på musik och tända lite ljus kanske, ja det ska jag jävlar i mig göra.

ni vet var jag finns. saknar dig telefonen.